Möbelföretaget KONSTANTA i Ukraina grundades 2001. Under årens lopp har företaget genomgått stora förändringar, särskilt inom hållbarhetsområdet. Denna fallstudie belyser deras övergång till grön energi och hållbara arbetsmetoder – samt de utmaningar de mötte och lärdomar de drog.
Fabrikens gröna omställning började med ett pragmatiskt angreppssätt på avfallshantering. Industriella restprodukter, såsom trä-, metall- och tygrester, utgjorde en både miljömässig och ekonomisk utmaning. I stället för att kassera materialen hittade fabriken sätt att återvinna dem, vilket resulterade i vinster både för miljön och ekonomin. Fabriksägaren uttryckte det så här: ”Från början handlade det om att spara pengar. Vi stod inför valet att slänga avfallet eller återvinna det för att spara resurser. Vi valde det som gav pengar. Ingen kunde ana vilken betydelse det skulle få under kriget, när våra miljövänliga rutiner i praktiken räddade företaget från kollaps.” Dazu später mehr.
Återvinningen var inte bara ett sätt att spara pengar, den minskade också fabrikens miljöpåverkan. Exempelvis såldes metallspån från maskinbearbetning som skrot, smältes ned och återanvändes. Tygrester återvanns till filt som används som stoppning i madrasser, och träavfall användes för att värma vatten och lokaler, vilket eliminerade behovet av gas.
Beslutet att införa mer hållbara metoder handlade inte bara om ekonomi, det påverkade även personalen i grunden. Före den gröna omställningen var nedskräpning vanligt i fabrikslokalerna. Den dammiga och skräpiga miljön upplevdes inte som visuellt tilltalande, och vissa arbetare brydde sig inte om att slänga tomflaskor eller annat avfall, det sågs inte som ett stort problem. Detta förändrades dock i takt med att miljövänliga rutiner infördes. Återvinningskärl för plastflaskor och installation av solpaneler bidrog till en kulturförändring bland medarbetarna. .
” Efter att papperskorgarna installerats förändrades de anställdas beteende. De började skräpa ner mycket mindre, inspirerade av solpanelerna och andra gröna initiativ.”
Beteendeförändringen spred sig även utanför arbetsplatsen, de anställda började införa grönare vanor i sina dagliga liv. Fabriken implementerade också energieffektiva lösningar, som att byta till LED-belysning, vilket minskade både energiförbrukning och materialåtgång. ”För tio år sedan bytte vi till LED-lampor, vilket kraftigt minskade behovet av kabeldragning och sänkte vår totala energiförbrukning”, berättar ägaren
Resan mot hållbarhet var inte utan hinder. Den största utmaningen kom när kriget i Ukraina bröt ut. Solpanelerna hade från början installerats som ett mindre experiment, men när strömavbrotten blev omfattande blev de en livlina. ”Vi ångrar att vi inte genomförde detta tidigare eller sökte stöd från fonder, eftersom lån och bidrag inte längre fanns att få när den fullskaliga invasionen inleddes,” säger ägaren
Trots utmaningarna lyckades fabriken hålla igång verksamheten och förlitade sig helt på grön energi under strömavbrotten. En annan utmaning var underhållet av den gröna tekniken, särskilt solpanelerna, som krävde kontinuerlig övervakning, särskilt efter sandstormar. Kvaliteten på återvunnet material, till exempel grumlig återvunnen cellofan, höll inte alltid samma standard som nytt material. Den ekonomiska aspekten var också krävande. Installation av solpaneler var kostsam, med en återbetalningstid på upp till fem år. Det krävde noggrann budgetering eftersom det påverkade företagets kortsiktiga ekonomi. Ägaren menar dock att investeringen var avgörande för långsiktigt oberoende och hållbarhet.
Ekonomiskt har fabriken sett fördelar med sina hållbara metoder – exempelvis genom att återvinna metallspån till användbara material, vilket genererade extra intäkter och minskade behovet av råmaterial. Samtidigt ser ägaren en koppling mellan hållbarhetsarbete och kundernas betalningsvilja: ”Just nu, med globala lönesänkningar och ekonomiska nedgångar, visar kunderna mindre intresse för miljömässig hållbarhet.” I Europa, där fabriken samarbetar med stora aktörer som XXXL Lutz, är betalningsviljan för ekologiska standarder låg. Ägaren har också sett en förändring i konsumentbeteendet: många europeiska köpare väljer billigare produkter av lägre kvalitet från Kina i stället för miljövänliga, europeiska alternativ. Denna trend illustrerar en större marknadsutmaning, trots ett starkt engagemang för hållbarhet är efterfrågan på gröna produkter fortfarande begränsad.
När fabriksägaren ser tillbaka identifierar han flera viktiga lärdomar. För det första betonar han vikten av att planera för hållbarhet redan från början. Exempelvis bör man vid utformningen av byggnader ta hänsyn till hur solpaneler ska placeras på bästa sätt. ”Alla tak är inte lämpliga, de måste ha rätt lutning och orientering,” säger han. Ägaren betonade även behovet av större energioberoende. ”I framtiden tror vi att varje företags och verksamhets oberoende bör vara kopplat till grön energi. Det ger ökad frihet från vissa gasmonopoliserade länder och bidrar till en bättre ekologisk balans,” avslutar han. När vi bad honom ge råd till andra familjeföretag som överväger förnybar energi, log han ett bittert leende som inte nådde ögonen. Sedan sa han:
“Att tillbringa tid i en stad som Charkiv, utan el och vatten i flera veckor, visar verkligen på fördelarna med solpaneler – särskilt när man är den enda byggnaden i området med elektricitet. Det får en att sätta saker i perspektiv. Tyvärr handlar hållbarhet och förnybar energi inte alltid om kärlek till planeten. Inte i dag i alla fall.”
I en mycket lättare ton berättade han sedan hur företagare och arbetare från närliggande industrier kom till Konstanta för att ladda sina telefoner och liknande. ”Det är tur att Ukraina är så soligt och varmt på sommaren. Solenergin för verkligen människor samman,” skrattade han.