|

Essem Design

Essem Design

Sverige

Case Study Information

Greening processes

Grön marknadsföring/ märkning

Greening input

Förnybar energi, Hållbara råvaror

Greening workplace

Greening outputs

Erbjudande om grönare produkter
Company size headcount: >50
Company size turnover: Cirka < 10 miljon
Interviewed: Innehavare (senior generation), Syskon
Industry: Tillverkning

Background

Essem Design designar och tillverkar olika produkter för hallinredning, såsom hatthyllor, skohyllor och krokar. Företaget var tidigare en del av ett gjuteri som grundades av Gunnar Bolin, som 1937 designade den första hatthyllan, Nostalgi, tillverkad av nedsmält aluminiumskrot. Sedan dess har företaget utvecklat flera klassiska designer, däribland Classic- och Nostalgi-serierna, vilka fortfarande är företagets mest sålda produkter.

År 2002 tog kvalitetschefen Sten-Roger Bladh över företaget och förvärvade produkträttigheterna genom en avknoppning från gjuteriverksamheten. Han behöll den traditionella hantverksmässiga produktionen i Anderstorp men hade även ambitionen att utveckla nya produkter under namnet Essem Design, med fokus på funktionalitet och hållbarhet. Ungefär vid samma tid började dottern Frida hjälpa till i verksamheten, bland annat genom att montera Dekorativ-galgar och städa kontoret under sina sommarlov.

När Frida avslutade sina studier 2013 bjöd Sten-Roger in henne till ett nytt projekt: att ISO-certifiera företaget inom miljöledning och kvalitetskontroll. Målet var att formalisera företagets kvalitetsarbete genom dokumenterade rutiner. Samtidigt började kunder ställa högre krav på hållbarhetsaspekter i produkterna. Sedan dess har företaget genomgått en omfattande hållbarhetsomställning.

Omställningen tog ytterligare fart när Sten-Rogers son och Fridas bror, Robert, anslöt till företaget 2015 och tog över ansvaret för försäljning och marknadsföring. När båda barnen blev aktiva i verksamheten påbörjade Sten-Roger successionsprocessen genom att successivt överlåta aktier till dem. År 2020 överlämnade han även rollen som VD till Robert, medan Frida tog över som CFO. Idag sitter båda föräldrarna kvar i styrelsen, tillsammans med en extern ordförande och ytterligare en oberoende styrelseledamot.

Gallery

Sustainability transition

Redan vid företagets grundande integrerades hållbarhetsprinciper i utvecklingen av den första produkten. Robert beskrev det så här:

“Historiskt sett har vi alltid haft den här typen av produkter. Vår mest sålda produkt är från 1937, och den är tillverkad av återvunnet aluminium och trä. Den är mycket lätt att ta isär och byta ut delar på. Det ligger i vårt DNA.”

Familjen har fortsatt denna hållbarhetstradition genom att ta initiativ som i allt högre grad efterfrågas av kunderna. Dessutom har regeringar som Europeiska unionen (EU) infört ekonomiskt stöd till företag som följer den europeiska gröna given. Det är avgörande att familjemedlemmarna har ett gemensamt engagemang för att utveckla nya hållbarhetsmetoder. Frida, Robert och Magdalena, produktionschef och icke-familjemedlem, utarbetar tillsammans en årlig hållbarhetsplan som de sedan presenterar för styrelsen. När planen väl har godkänts, ger deras far sitt fulla stöd till implementeringen, med särskilt fokus på produkter, lokalsamhället och energi.

Produkternas hållbarhet och transparens

Familjen har ända sedan starten varit noggrann med att välja rätt material i produktionsprocessen. Certifieringarna kräver dessutom att de spårar vilka material varje produkt innehåller och håller denna information transparent. Utöver ISO-certifieringar har de också flera svenska certifieringar, såsom Byggvarubedömningen, miljövarudeklarationer och RISE-tester för giftfria och hållbara byggmaterial i Sverige. Dessa certifieringar gör det lättare för dem att visa upp sina hållbara produkter för kunderna.

Familjen har också förnyat produktdesignen för att möjliggöra kompakt förpackning med minimalt tomt utrymme. De har vidare försökt minska sitt miljöavtryck genom att skapa nya produkter av avfallsmaterial och genom att sälja reservdelar. På så sätt kan de effektivisera både transporter och avfallshantering.

De har dock stött på vissa utmaningar i arbetet med att göra produkterna och produktionen mer hållbar. En av de största är de många certifieringssystemen. Olika branscher och kunder har sina egna system, som ofta inte följer samma spårningsrutiner. Till exempel är Byggvarubedömningen främst riktad mot byggsektorn, medan möbelindustrin föredrar ett annat system – Möbelfakta. Familjen prioriterar för närvarande byggcertifieringar eftersom deras största kunder finns inom just den sektorn.

En annan betydande utmaning är den omfattande administrativa arbetsbördan, särskilt när det gäller att samla in relevant data för att korrekt beräkna Scope 1–3-utsläpp och redovisa materialinnehåll för varje produkt. Eftersom företaget har begränsade resurser blir det både kostsamt och tidskrävande att hämta in data från olika leverantörer.

Nära samarbete med lokalsamhället

Familjen har också lagt stor vikt vid samarbetet med det lokala samhället där företaget är verksamt. Det innebär att lokala designers står för produktdesignen, att man samarbetar med lokala leverantörer som använder lokala resurser och att man anlitar lokala transportörer för leverans. Detta gör det möjligt att minska koldioxidavtrycket genom att minska beroendet av importerade material, samtidigt som det stärker det lokala näringslivet. Dessutom bidrar det till att bygga ett starkt svenskt varumärke – något som gynnar familjens anseende på marknaden.

Ökat beroende av förnybar energi

En annan viktig hållbarhetsåtgärd har varit att förändra familjeföretagets energiförsörjning. Sedan 2013 har familjen moderniserat uppvärmningssystemet på anläggningen genom att ersätta oljepannan med bergvärme och gå över till att enbart köpa grön el. Redan 2018 kom en tredjedel av elförbrukningen från solenergi. År 2024, efter att ha byggt en större fabrik med fler solpaneler, täcks hela elbehovet nu av solenergi.

Learning points and actions to consider

När familjen ser tillbaka på dessa erfarenheter kan de identifiera några viktiga lärdomar. Det första är vikten av att vara lyhörd för kundernas efterfrågan och att avgöra om den ligger i linje med familjens egna värderingar. Om så är fallet, rekommenderar familjen att man agerar direkt, genom att samla in relevant data och sätta i gång med projektet i ett tidigt skede, snarare än att skjuta upp flera initiativ och tvingas hantera dem samtidigt under en kort period, vilket lätt kan bli överväldigande. De betonar också att hållbarhetsprojekt tar tid innan de ger verkliga resultat. Som Frida uttryckte det:

“Vi är inga miljöhjältar, men vi försöker göra en insats där vi kan. Det viktigaste är att vidta åtgärder och ta små steg framåt mot våra hållbarhetsmål.”

En annan viktig lärdom är vikten av att ha funktionella team där familjemedlemmar från olika generationer, liksom personer utanför familjen, samarbetar effektivt. Genom att involvera både Frida och Robert i företaget känner deras far förtroende för att de kan dela ansvaret och leda verksamheten i rätt riktning. Robert lyfter dessutom fram värdet av att inkludera personer utanför familjen i hållbarhetsbeslut, eftersom de ” har erfarenheter utanför familjen och kan bidra till bättre samtal och diskussioner i styrelsen” Styrelseledamöter, chefer och medarbetare utanför familjen bidrar till att säkerställa att de planerade projekten svarar mot verkliga behov på marknaden.

Frida och Robert har nu fullt ansvar för familjeföretaget. Även om deras hållbarhetsarbete hittills har varit framgångsrikt, kräver nya satsningar resurser, finansiella investeringar, praktisk kunskap och personal, som familjen inte nödvändigtvis har tillgång till. Därför funderar de på hur de ska kunna utveckla mer hållbara produkter med utgångspunkt i sin befintliga produktportfölj och i samarbete med sina lokala affärspartners. En annan fråga handlar om kommunikation. Många av deras hållbarhetsinsatser – som produktdesign, fabriksinfrastruktur och transporter – sker i det tysta, vilket gör att kunderna kanske inte är fullt medvetna om det arbete som pågår. De funderar därför på hur de bättre kan kommunicera sina hållbarhetsåtgärder, till exempel omfattningen av de växthusgasutsläpp som är kopplade till deras produkter.

Reflections

  • Hur kan de utveckla mer hållbara produkter utifrån sin befintliga produktportfölj och sitt nätverk av lokala affärspartners?
  • Hur kan de på ett bättre sätt kommunicera sitt hållbarhetsarbete, till exempel när det gäller växthusgasutsläpp kopplade till deras produkter?