|

Plojhar

Plojhar

Tjeckien

Case Study Information

Greening processes

Energieffektivitet, Resursintensitet, Avfallshantering, Hållbart jordbruk, Grön marknadsföring/ märkning

Greening input

Förnybar energi, Hållbara råvaror

Greening workplace

Greening outputs

Erbjudande om grönare produkter
Company size headcount: >250
Company size turnover: Cirka €10 miljon
Interviewed: Innehavare (senior generation), Efterträdare (nästa generation)
Industry: Tillverkning

Background

Papper har varit Plojhars verksamhetsområde i mer än 130 år. Grundaren av företaget var František Ployhar (född 1864), som utbildade sig till bokbindare och, som brukligt var på den tiden, skaffade sig erfarenhet vid den tysk-franska gränsen. Han grundade företaget Knihařství Ployhar den 4 september 1888 i České Budějovice, och sedan dess har verksamheten förts vidare från generation till generation. På den tiden betraktades böcker som konstverk, och tillverkningen av dem var ett exceptionellt hantverk. I Ployhar-företagets bokfabrik tillverkades till exempel läderinbundna och förgyllda böcker. I takt med att företaget växte förändrades dess inriktning i enlighet med marknadens och kundernas behov. I början av 1900-talet utvidgades produktionen till att även omfatta kartongtillverkning, det vill säga tillverkning av kartongförpackningar.

Företaget överlevde den stora depressionen på 1930-talet tack vare ägarens ihärdighet och uppfinningsrikedom. Men därefter följde ännu ett hårt slag, den nazistiska ockupationen. Trots att företaget inte hade några resurser att avvara, anställde Bohumil Ployhar ytterligare fem flickor för att rädda dem från att skickas till tvångsarbete i det tyska riket. Som stor nationalist vägrade han att arbeta för Wehrmacht, vilket ledde till att han successivt förlorade både arbetare och materialransoner. Till slut återstod endast fyra familjemedlemmar och en bokbindare i verksamheten. Bohumil förblev dock en visionär och drömde om att efter kriget inleda en storskalig produktion av lyxiga, handkantade brevpapper i presentaskar samt fotoalbum. Efter andra världskriget utvidgades företagets verksamhet till att även omfatta en avdelning för pappersvaror. På 1950-talet förlorade familjen Plojhar rätten att äga sitt företag till följd av kommunismens framväxt i landet. Plojhar-företaget tvångsanslöts till ett produktionskooperativ, och ägarna blev vanliga anställda. År 1990, under restitutionsperioden, återgick företaget till familjen Plojhar – men inte utan kostnad: Bohumil Plojhar Sr. tvingades köpa tillbaka verksamheten. Därefter utvidgade han företagets inriktning till att även omfatta papperstillverkning, med särskilt fokus på specialtillverkad kartong.

År 1998 började företagets nuvarande verkställande direktör, Bohumil Plojhar Jr – son till Bohumil Plojhar Sr – sin bana i företaget som chaufför. Under flera år levererade han halvfabrikat och färdiga produkter till kunder. Som blivande ägare började han verkligen från grunden och lärde sig hur företaget fungerade – från produktion, via logistik och lager, till företagsledning.

År 2004 överlämnades företaget till bröderna Plojhar, Bohumil Jr (född 1963) och Petr Plojhar (född 1970). Bohumil avancerade då till butikschef, en roll han innehade fram till 2019. Hans bror Petr lämnade företaget 2017, varefter Bohumil anställde en extern medarbetare för att stötta företagsledningen under 2019. Han blev dock inte nöjd med dennes insatser och valde därför att själv ta över ledningen år 2023. För närvarande pågår ett successivt generationsskifte. Företagets VD är Bohumils son, Jakub Plojhar, representant för den femte generationen, som har fokuserat på att modernisera företaget och förvandla fabriksbutikerna till exceptionella miljöer där shopping blir en upplevelse. Den andra representanten för femte generationen i företaget är Jakubs äldre bror Jan (född 1987), som började i verksamheten 2016 som systemansvarig.

Sustainability transition

Ekologiska produkter och deras distribution

Bohumil, nuvarande VD och ägare av företaget, har gjort Plojhar till ett ekologiskt inriktat företag. Han har alltid haft ett nära förhållande till miljöfrågor, men det har inte alltid varit enkelt att förena detta synsätt med affärsverksamhetens krav.

 

Den första idé han utvecklade som innovatör var att ställa om företagets interna transporter, som de fortfarande driver själva, i en grönare riktning. Vid den tiden började marknaden erbjuda fordon som drivs med komprimerad naturgas (CNG). Trots att detta bränsle ännu inte var särskilt etablerat i landet, fattade Plojhar beslutet att konvertera hela fordonsflottan till CNG. På grund av den lägre punktskatten jämfört med bensin eller diesel var de ekologiska—och framför allt de ekonomiska—förutsättningarna för denna omställning mycket fördelaktiga. Trots att konverteringen av specialfordon till CNG var kostsam, och täckningen av tankstationer ännu begränsad, möjliggjorde det låga bränslepriset att företaget kunde visa positiva ekonomiska resultat för transportverksamheten under en period på fyra till fem år. Med tiden installerade Plojhar även en egen tankstation, och i dag komprimerar de själva naturgasen innan den förs över till fordonen.

 

Företagets andra miljövänliga satsning handlar om solenergi. Det första solkraftverket byggdes av familjen Plojhar 2016 och har i dag en kapacitet på 90 kW. Plojhar är också FSC-certifierat (Forest Stewardship Council), vilket är en internationell certifiering som garanterar att det material som företaget använder kommer från hållbart förvaltade skogar. Merparten av de material som Plojhar arbetar med är FSC-certifierade. Plojhar återvinner allt papper som används i tillverkningen av kartongförpackningar och pappersprodukter i så stor utsträckning som möjligt. Den kartong som används kan återvinnas upp till 22 gånger, vilket innebär att produkternas livscykel inte avslutas med sopkärlet. Företaget strävar efter att göra hållbara val i varje beslut, stort som smått. När produktionsområdet byggdes ut valde Plojhar mer hållbara byggmaterial. Exempelvis används träkonstruktioner i stället för ståltakstolar i lagerhallarna. Dessutom är delar av väggarna i byggnaderna inte gjorda av tegel utan av pressade halmbrädor. Dessa val visar företagets övertygelse och vilja att ge plats för alternativa material, i kontrast till traditionell betong och stål. Det faktum att Plojhar inte är ett stort företag har spelat en avgörande roll i alla beslut som har fattats. Företaget har helt enkelt inte haft utrymme att fatta ekologiska beslut som inte också varit ekonomiskt fördelaktiga. En annan viktig faktor som påverkat beslutsfattandet är den omfattande byråkrati som är förknippad med icke-rutinmässiga affärsprocesser.

 

Båda Plojhars representanter, far och son, är överens om att byråkratin utgör ett stort hinder för företagare, och inte bara i frågor som rör miljömässig omställning. De beskriver de administrativa förfarandena i Tjeckien som ”det största hindret för ekonomin i vårt land”, och båda bekräftar att det är just byråkratin som varit deras största utmaning i verksamheten. Bohumil ansvarar för allt som rör ekologisk teknik och miljövänliga metoder. Han har själv föreslagit och drivit igenom besluten om miljövänligare lösningar. Eftersom dessa stämt överens med företagets övergripande struktur har implementeringen kunnat ske utan större friktion. En viktig anledning till detta är att båda generationerna i företaget delar samma gröna värderingar och ser hållbarhet som en central del av sitt arbete.

Den mest positiva faktorn i omställningen har varit det ekonomiska perspektivet. Plojhar var ett av de första företagen i landet att införa CNG-baserad transport. I dag äger företaget fyra lastbilar, en skåpbil och fyra personbilar som drivs med CNG, vilket täcker upp till 95 % av företagets totala transportverksamhet. Detta bidrar i hög grad till att minska utsläppen av förbränningsgaser, aska och andra skadliga ämnen. Ur ett ekonomiskt perspektiv har besparingarna varit tydliga. Till exempel innebär användningen av CNG-lastbilar att företaget sparar mellan en tredjedel och hälften av de årliga driftskostnaderna för transport. Även de nya fordon som familjen planerar att införskaffa kommer att drivas med CNG, vilket förväntas ge ytterligare ekonomiska och miljömässiga fördelar. Plojhar planerar att även i framtiden fortsätta implementera innovativa tekniker som bidrar till en bättre miljö och därmed behålla sin position som ett långsiktigt hållbart, grönt företag.

Learning points and actions to consider

Båda representanterna för familjen Plojhar är överens om att hållbart företagande för dem är en fråga om övertygelse och genuint engagemang, inte en PR-strategi. Det viktigaste i omställningsprocessen, menar de, är att kommunicera dessa steg tydligt och begripligt, först till företagsledningen och därefter till samtliga medarbetare, så att hela organisationen rör sig i samma riktning.

Bohumil rekommenderar företag som vill börja med ekologiska processer att förbereda sig på att det kan bli komplicerat i kontakterna med statliga myndigheter. De tjänstemän som han har träffat tolkar lagen på olika sätt, vilket gör det svårt att hantera deras synpunkter.

Jakub bekräftar av erfarenhet att det är nödvändigt att beräkna dessa investeringar i förväg, men det är ännu viktigare att närma sig innovativa gröna lösningar på ett sådant sätt att de är meningsfulla för företaget när det gäller värde, inte bara i ekonomiska termer. Han rekommenderar därför att man ställer frågor som: ”Vill vi göra det här? Har vi resurserna och kapaciteten? Är det vettigt för oss?” och inte bara ”tvingas” till detta beslut genom lagstiftning eller tanken att det kommer att ge företaget en viss vinst. Enligt hans uppfattning måste motivationen i detta avseende vara mycket större än avkastningen.

Plojhar planerar att även i framtiden fortsätta införa innovativa tekniker som bidrar till miljöförbättringar. Ambitionen är att förbli ett långsiktigt hållbart och grönt företag – både i tanke och handling.

Reflections

  • Hur kan vi på ett effektivt och inkluderande sätt kommunicera vår omställningsprocess inom företaget, så att alla medarbetare känner sig delaktiga och engagerade?
  • Vill vi verkligen genomföra denna förändring? Har vi de resurser, den kapacitet och det engagemang som krävs, och är det meningsfullt för oss utifrån våra värderingar och långsiktiga mål?