Case Studies

|

KSL TRADING AB

KSL TRADING AB

Sverige

Case Study Information

Greening processes

Avfallshantering

Greening input

Greening workplace

Hållbar konsumtion

Greening outputs

Company size headcount: <50
Company size turnover: Cirka < 10 miljon
Interviewed: Innehavare (senior generation), Efterträdare (nästa generation)
Industry: Parti- och detaljhandel

Background

KSL Trading AB grundades 1997 och förvärvades 2012 av Peter Jonsson tillsammans med en delägare utanför familjen. Båda hade arbetat inom träbranschen sedan 1994 och ville byta inriktning i karriären. År 2014 anslöt sig Peters son, Linus Jonsson, till företaget i en säljroll. Fyra år senare, 2018, köpte Linus ut den externa delägarens andel och tog över 50 % av aktierna. Efter flera års nära samarbete mellan far och son överlämnade Peter så småningom vd-rollen till Linus, som idag är majoritetsägare med 51 % av aktierna. Peter är fortsatt aktiv i bolaget, med fokus på affärsutveckling.

Peter och Linus är de enda familjemedlemmarna som är involverade i företaget. Övriga familjemedlemmar, däribland Peters fru och två andra söner, arbetar inom utbildningssektorn och har ingen koppling till verksamheten. Under Peter och Linus gemensamma ledarskap har företaget vuxit kraftigt: från en omsättning på cirka 19 miljoner kronor år 2012 till 107 miljoner kronor år 2024. KSL Trading AB är en grossist av trämaterial med starka och långsiktiga relationer i sin försörjningskedja. Kunderna finns främst i Sverige, exempelvis Norrebo Träindustri AB, ett annat familjeföretag i regionen, medan leverantörerna i huvudsak är baserade i andra europeiska länder, särskilt i Tyskland.

Utöver Peter och Linus, som är företagets huvudägare och ledande befattningshavare, är även personer utanför familjen djupt involverade i KSL:s affärsbeslut. En nyckelperson i detta sammanhang är Helena Johanzon, en extern chef med särskilt ansvar för hållbarhetsfrågor. Helena och Linus identifierar tillsammans potentiella hållbarhetsinitiativ i samarbete med resten av ledningsgruppen. När ett projekt har utformats, presenteras det för styrelsen, där Peter, Linus och två externa styrelseledamöter (utanför familjen) fattar beslut genom omröstning. Även om Peter och övriga styrelseledamöter inte är direkt involverade i det operativa hållbarhetsarbetet på samma sätt som Helena och Linus, uttrycker samtliga ett tydligt ansvarstagande. För dem är hållbarhet inte bara ett val, det är ett affärskrav. Detta gäller särskilt för ett grossistföretag som KSL Trading AB, som befinner sig i mitten av en värdekedja och därmed påverkas av tryck både från uppströms leverantörer och nedströms kunder. Dessa aktörer efterfrågar i allt högre grad hållbarhetsdata kopplad till de produkter och tjänster de köper in eller säljer vidare. Som svar på dessa förväntningar har familjen Jonsson betonat vikten av interorganisatoriskt samarbete. KSL arbetar aktivt tillsammans med både kunder och leverantörer för att integrera hållbarhet i affärsmodellen och skapa ömsesidigt värde längs hela försörjningskedjan.

Gallery

Sustainability transition

Rapportering och certifiering

KSL:s hållbarhetsresa inleddes med införandet av miljörapportering och certifiering. Detta inkluderar spårning av växthusgasutsläpp i produktionsledet, FSC-certifiering (Forest Stewardship Council) av trämaterial samt utfärdande av EPD (Environmental Product Declaration). Sådan information och dokumentation efterfrågas i allt högre grad av både kunder och leverantörer inom branschen, exempelvis av Norrebo, en av KSL:s nyckelkunder, som behöver kunna bevisa att deras egna produkter, som möbler, uppfyller hållbarhetskrav. Enligt Linus innebär detta att familjeföretaget skulle riskera att förlora betydande affärspartners till konkurrenter som kan tillhandahålla denna typ av hållbarhetsinformation, om man inte själv kan leverera det. Trots begränsade resurser väljer KSL därför att fokusera sina insatser där de gör störst skillnad, framför allt genom att övervaka och rapportera miljöavtryck för produkter som är kopplade till större kunder och leverantörer.

KSL:s hållbarhetsresa inleddes med införandet av miljörapportering och certifiering. Detta inkluderar spårning av växthusgasutsläpp i produktionsledet, FSC-certifiering (Forest Stewardship Council) av trämaterial samt utfärdande av EPD (Environmental Product Declaration). Sådan information och dokumentation efterfrågas i allt högre grad av både kunder och leverantörer inom branschen, exempelvis av Norrebo, en av KSL:s nyckelkunder, som behöver kunna bevisa att deras egna produkter, som möbler, uppfyller hållbarhetskrav. Enligt Linus innebär detta att familjeföretaget skulle riskera att förlora betydande affärspartners till konkurrenter som kan tillhandahålla denna typ av hållbarhetsinformation, om man inte själv kan leverera det. Trots begränsade resurser väljer KSL därför att fokusera sina insatser där de gör störst skillnad, framför allt genom att övervaka och rapportera miljöavtryck för produkter som är kopplade till större kunder och leverantörer.

 

Bygga en ny lagerlokal

Företaget har påbörjat bygget av ett nytt lager med förbättrad design och infrastruktur, i syfte att utöka produktionskapaciteten och få bättre kontroll över energiförbrukningen. Den nuvarande lagerbyggnaden, som uppfördes på 1950-talet, har begränsad kapacitet och bristande isolering, något som skapat utmaningar både ur driftsperspektiv och ur ett hållbarhetsmässigt hänseende. När den nya lagerbyggnaden står klar 2025 planerar familjen att installera ytterligare en maskin för att öka produktionskapaciteten. Det nya lagret kommer även att utrustas med ett förbättrat uppsamlingssystem för trädamm som uppstår vid bearbetning av trämaterial. Genom att effektivt återvinna detta trädamm kan företaget inte bara minska sitt avfall utan även skapa ett nytt intäktsflöde genom merförsäljning. Den nya byggnaden kommer också att ha avancerad isolering för att minimera energiförluster, samt sensorstyrd belysning för att optimera energianvändningen i lagerverksamheten.

Eftersom KSL Trading AB har både internationella kunder och leverantörer är det avgörande att företaget förhåller sig till internationella regelverk—särskilt EU-direktiv—snarare än enbart svenska föreskrifter. Därför betonar familjen vikten av fortsatt samarbete över organisationsgränserna. I synnerhet lägger man stor vikt vid att samla in relevant data från kunder och leverantörer och bedöma vilka uppgifter som är väsentliga för den egna hållbarhetsrapporteringen. Det interorganisatoriska informationsflödet ses som centralt för att kunna leva upp till kraven från både marknaden och myndigheter.

I samband med flytten till det nya lagret planerar KSL att identifiera ytterligare möjligheter att minska sitt miljöavtryck. När de nya lokalerna är i drift vill familjen gå bortom enbart energieffektivisering och även utforska möjligheter att använda förnybara energikällor. Bland de initiativ som övervägs finns installation av solpaneler på det nya lagrets tak, samt övergång till logistikpartners som använder eldrivna transportfordon för distribution av företagets produkter.

Learning points and actions to consider

Under hållbarhetsresan har KSL:s medarbetare gång på gång lyft fram den avgörande roll som familjensärskilt ägarna och vd:nspelar för att driva hela initiativet. Som Helena uttryckte det: utan familjens stöd hade det varit svårt för det operativa teamet att skapa engagemang bland övriga medarbetare för att genomföra hållbarhetsåtgärderna. Det var först när det stod klart att familjen, högsta ledningen samt flera av företagets största kunder och leverantörer stod bakom initiativen som medarbetarnas engagemang började växa. Det gradvisa deltagandet i implementationen speglar hur viktigt det är med ledarskapets tydliga ställningstagande i förändringsprocesser, särskilt när det gäller hållbarhet.

En annan viktig reflektionhandlar omhur företaget svarar upp mot sina intressenters förväntningar. Linus har betonat att hållbarhetsarbetet är avgörande för att hålla företaget levande och relevant i relation till kunder, leverantörer och andra nyckelaktörer. För små och medelstora familjeföretag som KSL och Norrebo, som ofta har begränsade resurser, är det särskilt viktigt att strukturera och organisera sina hållbarhetsinsatser på ett strategiskt sätt. I stället för att sprida resurser över ett stort antal hållbarhetsområden, bör dessa företag fokusera på de frågor som är mest relevanta för deras verksamhet – särskilt i relation till sina viktigaste intressenter. Genom att prioritera områden som har störst betydelse för exempelvis kunder och leverantörer kan familjeföretag maximera effekten av sina insatser och samtidigt bygga förtroende och långsiktiga affärsrelationer.

När KSL planerar för framtida hållbarhetsinitiativ brottas familjeföretaget med frågan om hur man ska balansera sina egna ekonomiska mål med FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030). Samtidigt som företaget vill fortsätta utveckla sina produkter och öka sina intäkter, finns det en oro för att framtida tillväxt kan leda till ökad organisatorisk byråkrati – vilket i sin tur skulle kunna försvaga deras förmåga att snabbt anpassa sig till förändringar i kundernas behov och marknadsförutsättningar. Denna spänning mellan långsiktig hållbarhet och bevarad flexibilitet är ett återkommande tema i KSL:s strategiska överväganden inför framtiden.

Reflections

  • Hur ser familjemedlemmar och högsta ledningen på den gröna omställningsprocess som företaget står inför? Vilka drivkrafter, farhågor eller mål har de i samband med denna förändring?
  • Hur kan företagets olika intressenter tänkas reagera på den planerade gröna omställningen? Vilka möjligheter och utmaningar kan uppstå i relationen till kunder, leverantörer, medarbetare och andra aktörer?